Ser du vart vägen leder?

De val vi gör. De beslut vi fattar. Vilken väg styr de in oss på? Riskerar vi att slå in på en väg som tar oss till någon plats där vi inte vill vara? Leder den väg vi väljer rent av tillbaka till något vi verkligen fick kämpa för att lämna bakom oss?

Via ett blogginlägg av Nanna Johansson för några månader sedan hamnade jag på flashback (en länk bland kommentarerna i bloggen ledde mig dit) och en tråd som gjorde mig mer och mer bedrövad ju mer jag läste.

För den som vill veta hur en övertygad rasist resonerar är den en utmärkt källa.

Vilka känslor väcker du?

Vad är du ute efter när du argumenterar? Vilka känslor vill du att den du talar till ska uppleva när han/hon tänker på dig?

En anekdot jag hörde för många år sedan, och som jag inte vet något om sanningshalten i, lyder:

Mikael Wiehe och Björn Afzelius gjorde en konsert tillsammans någon gång på 80-talet. Afzelius höll ett längre mellansnack om solidaritet, men blev avbruten av någon i publiken

Porträtt av en vit kränkt man

Hur tänker en person som sympatiserar med Sverigedemokraterna? Kan man förstå en SD-sympatisör? Är över 8 % av den svenska väljarkåren rasister?

Frågorna känns extra angelägna nu när det visar sig att järnrörsfilmerna har positiv inverkan på SD:s siffror i opinionen.

Har du inte sett filmen Falling Down med Michael Douglas än så gör det! Den ger dig alla nycklar du behöver för att låsa upp och förstå psyket hos en stor del av SD:s väljare.